- 50 kg, fy fan! :)
- 42 kg
Många tankar i huvudet just nu.
Jag väljer att bara lägga in en bild som visar minus 42 (!!!) kilo.
Jag väljer att bara lägga in en bild som visar minus 42 (!!!) kilo.
Helt sanslöst!
yeeeeeeeeeah
39 kilo lättare!!!
yeeeeeeeeeah
39 kilo lättare!!!
usch
Jag är så jävla trött.
Svider det i röven när du bryr dig om andra än dig själv och din omgivning?
Man kan nästan tro det.
Aldrig misstaget igen, aldrig aldrig.
Ibland längtar jag efter Falkenberg, och min mamma!
Bort från denna stan och dessa människor..
TVI!
Svider det i röven när du bryr dig om andra än dig själv och din omgivning?
Man kan nästan tro det.
Aldrig misstaget igen, aldrig aldrig.
Ibland längtar jag efter Falkenberg, och min mamma!
Bort från denna stan och dessa människor..
TVI!
Byta blogg?
Jag vet att jag är dålig på att uppdatera.
Jag funderar på att gå över till någon annan bloggsida. Är trött på blogg.se
Så håll er uppdaterare! Kommer nog byta redan i kväll efter jobbet.
<3
Jag funderar på att gå över till någon annan bloggsida. Är trött på blogg.se
Så håll er uppdaterare! Kommer nog byta redan i kväll efter jobbet.
<3
En bild säger mer än tusen ord.
En kall Onsdag,
Dagarna går, alldeles för fort förbi.
Man hinner knappt med själv.
Jag har idag börjat på mitt vikariat på mitt jobb, där jag varit vikarie i drygt 4 år.
Känns så skönt att ha något att göra, men framförallt en inkomst så man kan börja leva lite.
Just nu står jag still i vikten. Men med lite träning och sånt där, så kommer det säkert röra på sig igen.
Slarvat ganska mycket den sista tiden, vilket resulterar i INGEN viktnedgång.
Apropå träning så ska jag i väg på Zumba i morgon, det har börjat igen, och glad är jag för det!
Det är så himla roligt! Och effektivt!
Och orkar jag i kväll ska jag ta en promenad och rensa huvudet.
Jimmy är dålig där hemma, så vi ska till doktorn med honom nu runt elva.
Stackarn, antar det är någon halsfluss eller något. Vi får se.
Jag har varit dålig i två veckor, men det börjar väl plana ut nu. Skönt!
Annars så? Livet löper på.
Mamma kämpar vidare trots alla tråkigheter. Åh! Hon är en riktig kämpe!
Hon var här i helgen och myste, det var så underbart att få vara med henne!
Man värdesätter verkligen all tid med henne <3
Jag kommer jobba rätt så mycket framöver, så kommer inte uppdatera så flitigt.
MEN! Släng in en kommentar eller två, så kommer det nog en uppdatering snart igen.
Kram på er.
Man hinner knappt med själv.
Jag har idag börjat på mitt vikariat på mitt jobb, där jag varit vikarie i drygt 4 år.
Känns så skönt att ha något att göra, men framförallt en inkomst så man kan börja leva lite.
Just nu står jag still i vikten. Men med lite träning och sånt där, så kommer det säkert röra på sig igen.
Slarvat ganska mycket den sista tiden, vilket resulterar i INGEN viktnedgång.
Apropå träning så ska jag i väg på Zumba i morgon, det har börjat igen, och glad är jag för det!
Det är så himla roligt! Och effektivt!
Och orkar jag i kväll ska jag ta en promenad och rensa huvudet.
Jimmy är dålig där hemma, så vi ska till doktorn med honom nu runt elva.
Stackarn, antar det är någon halsfluss eller något. Vi får se.
Jag har varit dålig i två veckor, men det börjar väl plana ut nu. Skönt!
Annars så? Livet löper på.
Mamma kämpar vidare trots alla tråkigheter. Åh! Hon är en riktig kämpe!
Hon var här i helgen och myste, det var så underbart att få vara med henne!
Man värdesätter verkligen all tid med henne <3
Jag kommer jobba rätt så mycket framöver, så kommer inte uppdatera så flitigt.
MEN! Släng in en kommentar eller två, så kommer det nog en uppdatering snart igen.
Kram på er.
- 31kg
Eftersom det var meningen att delvis hela denna blogg skulle handla om min viktnedgång tänkte jag dela med mig av att jag nu gått ner 31 kilo. Det går för fort nu, samtidigt som man vill vara färdig liksom.
<3
Nu kommer du stanna förevigt. Jag blir glad varje gång jag ser dig på min arm. Fina mamma!
(Inte helt klar ännu, ska dit igen den 25:e och skriva en liten sak nedanför)
(Inte helt klar ännu, ska dit igen den 25:e och skriva en liten sak nedanför)
Mamma <3
Älskade mamma!
Jag kommer aldrig låta Cancern få ta dig i från mig. Jag kommer göra allt.
Du är en kämpe!!
JAG ÄLSKAR DIG!!!
Du är med mej vart jag går
Genom månader och år
Du är med mej alla dar
Du är med mej vart jag far
Du är den jag kunde va
Och ingenting kan splittra oss
och ingenting kan söndra oss
och ingenting kan slita oss isär
Och ingenting kan få oss
att överge varann
Stormar kanske tystar oss
Skuggor kanske slukar oss
Sorger kanske tvingar oss på knä
Men ingenting i världen
kan lösa våra band
Jag är med dig vart du går
Genom månader och år
Jag är med dig alla dar
Jag är med dig vart du far
Du är den jag kunde va
Måndag.
Helgen har bestått av jobb och jobb, jag har varit ledig idag, men i morgon ska man på det igen.
Skönt att ha något att göra, så man ska inte klaga.
Denna helgen har maten varit sjukt jobbigt, jag har klögt efter tre tuggor, sprungit till slaskhinken och kastat maten. Och nu har jag svårt för varm mat. I kväll har jag dock haft en väldig aptit (men fortfarande kall mat). Märkligt det där. Minns att jag hade svårt för varm mat efter operationen precis, men jag fick vänja mig. Nu börjar det igen.
Idag har jag och Jimmy varit i Malmö, vi har gått i affärer och sådär. Mysigt, vi värdesätter oss mer nu.
Jag har alltid innan varit den som alltid ställt upp och funnits, till vilken mening undrar jag allt för ofta?
Nu har jag och Jimmy iallfall mer tid till varandra, och det är viktigast för mig just nu iallfall!
När mina pass på jobbet är slut för denna julen, så ska jag försöka ta mig tid att åka upp till mamma.
Eller kanske om hon kommer hit, det är en månad sedan jag träffade dem sist.
Och jag har trots allt lovat att bli bättre på att åka och hälsa på dem.
Nu ska jag lägga mig på soffan och slöa, sen blir det läggdags, trött..
Kram på er alla!
Skönt att ha något att göra, så man ska inte klaga.
Denna helgen har maten varit sjukt jobbigt, jag har klögt efter tre tuggor, sprungit till slaskhinken och kastat maten. Och nu har jag svårt för varm mat. I kväll har jag dock haft en väldig aptit (men fortfarande kall mat). Märkligt det där. Minns att jag hade svårt för varm mat efter operationen precis, men jag fick vänja mig. Nu börjar det igen.
Idag har jag och Jimmy varit i Malmö, vi har gått i affärer och sådär. Mysigt, vi värdesätter oss mer nu.
Jag har alltid innan varit den som alltid ställt upp och funnits, till vilken mening undrar jag allt för ofta?
Nu har jag och Jimmy iallfall mer tid till varandra, och det är viktigast för mig just nu iallfall!
När mina pass på jobbet är slut för denna julen, så ska jag försöka ta mig tid att åka upp till mamma.
Eller kanske om hon kommer hit, det är en månad sedan jag träffade dem sist.
Och jag har trots allt lovat att bli bättre på att åka och hälsa på dem.
Nu ska jag lägga mig på soffan och slöa, sen blir det läggdags, trött..
Kram på er alla!
Mia Törnblom - LÄS!
Inte läst hennes böcker? LÄS!
Jag köpte en samling, så man slipper läsa alla, hon är grym.
Jag avgudar henne! Och försöker tänka på hennes syfte varje sekund.
Jag köpte en samling, så man slipper läsa alla, hon är grym.
Jag avgudar henne! Och försöker tänka på hennes syfte varje sekund.
Frågor och svar.
Jag har fått en hel del kommentarer: "Var det värt operationen? Är allting possetivt?" Ja. En massa. Jag tänker försöka ge så bra svar som möjligt på dessa.
Om det var värt en operation? Mjo, hade jag haft en smal och smidig kropp hade jag varit glad, men antagligen inte heller då nöjd, eftersom man aldrig nöjer sig oavsett om man är smal, tjock, snygg ja ni vet. Nu hade jag inte äran att ha lätt för att "vara" en smalis, utan blev med tiden en tjockis.
Ju mer kilon jag gick upp, dåligare mådde jag, och tillslut var mitt självförtroende i botten. Jag menar inte att det är på topp nu, eftersom det nog kommer ta ett tag innan självförtroendet kommer i kapp igen.
Jag ska ärligttalat säga att jag ibland kan tänka, ska jag verkligen leva såhär i hela mitt liv? Efteråt blir jag arg på mig själv och tänker HELA DITT LIV, du hade inte levt hela livet,Sara utan denna operationen, du fick äran att ändra ditt liv till det bättre, och du gnäller!? Men ibland tänker man sådär. Givetvis är jag glad för min egen skull för att jag valde att ta detta beslutet till slut. Och för att sätta pungt på denna "frågan" så JA! Det var helt klart värt det!
Om allting är possetivt? Jag skrattar inombords, absolut inte, folk som säger, åh jag mår fantastiskt, allting går på räls, bla bla bla. Jag vet att när jag kollade på "Du är vad du äter" förut, när jag var en tjockis, så tänkte jag, herregud, det verkar underbart att gå ner i vikt, ja, ni vet i slutet av programmet dansade dem alltid och log. Så är det naturligtvis inte, jag pratar bara för mig själv. Det är jobbigt ibland, men man vänjer sig, eftersom man har ett annat intresse nu än innan.
Nu ska jag mysa ner mig i soffan, hoppas ni redan gjort det!
Roligt att det iallfall är två tappra människor som alltid slänger in en kommentar, det får än att vilja skriva.
Kram kram
Om det var värt en operation? Mjo, hade jag haft en smal och smidig kropp hade jag varit glad, men antagligen inte heller då nöjd, eftersom man aldrig nöjer sig oavsett om man är smal, tjock, snygg ja ni vet. Nu hade jag inte äran att ha lätt för att "vara" en smalis, utan blev med tiden en tjockis.
Ju mer kilon jag gick upp, dåligare mådde jag, och tillslut var mitt självförtroende i botten. Jag menar inte att det är på topp nu, eftersom det nog kommer ta ett tag innan självförtroendet kommer i kapp igen.
Jag ska ärligttalat säga att jag ibland kan tänka, ska jag verkligen leva såhär i hela mitt liv? Efteråt blir jag arg på mig själv och tänker HELA DITT LIV, du hade inte levt hela livet,Sara utan denna operationen, du fick äran att ändra ditt liv till det bättre, och du gnäller!? Men ibland tänker man sådär. Givetvis är jag glad för min egen skull för att jag valde att ta detta beslutet till slut. Och för att sätta pungt på denna "frågan" så JA! Det var helt klart värt det!
Om allting är possetivt? Jag skrattar inombords, absolut inte, folk som säger, åh jag mår fantastiskt, allting går på räls, bla bla bla. Jag vet att när jag kollade på "Du är vad du äter" förut, när jag var en tjockis, så tänkte jag, herregud, det verkar underbart att gå ner i vikt, ja, ni vet i slutet av programmet dansade dem alltid och log. Så är det naturligtvis inte, jag pratar bara för mig själv. Det är jobbigt ibland, men man vänjer sig, eftersom man har ett annat intresse nu än innan.
Nu ska jag mysa ner mig i soffan, hoppas ni redan gjort det!
Roligt att det iallfall är två tappra människor som alltid slänger in en kommentar, det får än att vilja skriva.
Kram kram
Bilder.
Första bilden dagen innan operation, sista bilden tagen idag, 27 kilo lättare! <3
