saoora

Vi skulle alltså befinna oss i Stockholm den 13/7-11.

Jag var spänd och förväntansfull! Nu börjar det hända något, jag som väntat och väntat .. 

Vi bokade flyg och hotell, flög upp, gick på samtalen, som gick bra, dem lovade mig en tid inom tre månader. Det kändes så långt. Men jag fick stå ut. 

Månaderna gick, jag ringde, och ringde och ifrågasatte när min tid skulle komma för operation. Alla sa olika. 

Måndagen den 3/10 får jag ett samtal där jag blir erbjuden en återbudstid. Hela kroppen skrek av glädje! 
Jag tackade såklart JA! Och även då började jag flyta. Ja man måste det innan denna operation, men helst två veckor innan, eftersom jag inte visste att jag skulle operas fören veckan innan så fick det bli annat för mig. 

Hela veckan bestod av dansande nerver, och mycket tänkande och funderande. 

Torsdagen den 13/10 åkte jag upp till Stockholm med flyg, Jimmy skulle komma upp på kvällen. 
Lagom nervös klev jag in på Sjukhuset, där jag skulle träffa narkosläkare, och sjukgymnast. 
Allting gick jätte bra, dem gick egenom allting om operationen och livet efter. Där var även två andra som skulle göra denna operation, och kvinnan kom jag ganska nära under min sjukhusvistelse i Stockholm. 

Kvällen innan duschade jag ordentligt enlig information sedan tidigare, sen kom Jimmy, och vi gick och la oss.
Jag behöver väl inte tala om för er att jag inte fick mycket sömn den natten. Tankarna spelade spratt, och nerverna också dessutom. Morgon kom äntligen, och jag duschade och packade. 

När vi kom till sjukhuset fick jag ta på mig sjukhuskläder, och ta en handfull piller. 
Jag fick vänta ett par timmar då det var en man före som skulle opereras. Skönt tyckte jag. 
Strax innan halv elva kommer en sjuksköterska in och säger att det är min tur. Jag rullas in till operationsavd. och säger hejdå till Jimmy. Där sticker dem mig, och sen söver dem mig. 


Några timmar därefter vaknar jag på uppvak, och då visar det sig att jag varit lite strulig av narkosen. Så jag har dragit ut nålen i handen och blodet var överallt på min kropp. Jag fick iallfall stanna där i drygt fyra timmar. 

Sen rullar jag upp på avd 5. Där jag fick ett eget rum. Jimmy kom ganska snabbt där efter, och jag blev så glad. Han stannade ett tag, men eftersom jag hade ont och var trött, gick han efter några timmar. Jag sov. Och hela natten kom dem in och kolla syresättning och blodtryck. 

Dagarna på sjukhuset var ingen vidare, smärtor, och yrsel. Men allt såg iallfall bra ut enlig min läkare.
Och jag fick i mig allt man skulle.


Jag låg på sjukhuset två nätter, sen var det dags för hemfärd. Taxi, flyg, bil. Behöver jag säga mer?
Var helt slut när jag kom hem. 

Tiden i början var jobbig, dem första dagarna..

Men nu var jag äntligen opererad!